Kort histora lång...

Är ganska nyligen hemkommen från Åre =)
Och har precis insett att det var ca ett år sen jag sist skrev här. Måste bli bättre på det tror jag.

Iaf, jag och 7 komisar var uppe i åre vecka 6.
Det var Jag, Elin, Ingrid, Charlotte, Emelie(karin), Patrik, Peppe(fredrik) och martin(rufus).

Ganska snart efter att vi kommit upp insåg vi att det här kommer bli en helvetes vecka!
Vissa av oss kände knappt varandra. Men det var inte det största problemet.
Då kan man juh fråga sig vilka våra problem var, och inte var det mat, sovplatser och sånt som man kan tro.
Nej!
För lägenhet hade vi redan bokat som tur var (annars skulle det kunna vara en sån liten detalj som vi kunnat missa). Vi hade bokat Fjällbyn 203.
Första problemet kom igentligen dag två (första åkdagen) då det var dags att försöka få mig att åka lift.
(min största fobi)
Det gick nog bättre än förväntat faktiskt.
Sen kommer vi till dagens andra höjdpunkt när Martin som aldrig tidigare åkt ska ta sitt första åk i en röd backe (för vi lyckades tappa bort den blå backen vi tänkt åka i).

Skit samma! Alltsammans gick faktiskt bra. Inte så kul att höra om åkningen kanske. Men vi gjorde en del tabbar dock. (ganska många) Dom kan ni läsa om på charlottes blogg: http://uppsall-charlie.blogspot.com/

Det helt klart roligaste att skriva om som Charlotte har utelämnat lite (med förståelse)

Det måste ha varit den andra riktigt åkdagen....
När åkandet var slut för dagen så åkte vi till After skin på Fjällgården. (såklart)
Vi satt där & drack lite öl (säkert för många). Sen va det dax att köpa MERA öl!
Gick lungt & samlat fram till baren och bilr där påhoppad av en ganska full Göteborgare som utbrister
-"Fan va du luktar gott".
Varpå mitt svar blir.
-"Hum, jadu jag har varit ute och åkt skidor hela dagen så jag borde inte lukta så gott."
Sen gick vi åt varsitt håll och fortsatte dricka öl.

Nåra timmar och många öl senare...
Så åkte vi ner från afterskin, gissa vem vi stöter på i backen!?
Jora den glada Göteborgaren. Han har fått lite små svårt att ta av sig sina skidor av någon anledning, så jag tar & hjälper honom av med dom.
Sen så verkar han även ha fått en temporär minnesförlust, för han kunde inte komma ihåg vart han bodde någon stans.
Så han tar sig friheten och åker hem med oss och lyckas faktiskt hjälpa till med middagen. (fråga inte hur)

Middagen är uppäten och det är dags för Göteborgaren att gå hem efter att han fått tag på en av sina kompisar som kan berätta för honom vart han bor.
Så när han går frågar han om vi vill komma och förfesta där senare, och det tackade vi väll inte direkt nej till.

4 timmar senare är vi på väg till fjällbyn 621 där dom tydligen bodde.
Eftersom det bara var vi tjejer som skulle dit så gick det inte direkt snabbt för oss att göra oss klara.
Så när vi kommer dit kan vi konstatera att alla som bor där e ganska så kalas fulla.
(Men va ska vi göra? Man kan juh inte gå dt första man gör. Hej & hejdå?! Nej nej nej...)
Nejdå, så vi håller god min, får mkt att dricka och skrattar åt att man måste ha på sig ytterskorna inomhus eftersom det är spillt så mycket på golvet att det inte finns en enda torr fläck på golvet.
I mängden lyckas vi hitta våran glada Göteborgare (i och för sig va alla från Göteborg) som absolut vill be mig om ursäkt för något okänt.
Så vi går in & sätter oss och pratar på en av deras sängar där det är något tystare.
Efter ungefär 5 minuter så upptäcker vi att vi sitter på något. Eller, det är inte ens något vi sitter på utan någon vi sitter på.
Det visar sig vara en av deras deckade kompisar.
Efter yttligare 5 minuters pratande känner jag att det börjar bli ganska så påfrestande att sitta där inne med honom. Så ja bestämmer mig helt enkelt för att gå ut till dom andra.
Tydligen var det en dum idé.
För han flyger upp och drar ner byxer och allt och utbrister glatt:
-"Nu kan du iaf inte gå!"
Men de gjorde ja ändå. Kan säga att jag möttes av väldigt roade blickar.
Mina kompisar som gapade och undrade vad som stod på, hans kompisar som bara gavade varpå den ena drog upp en filmkamera och började film.

Och ungefär så fortsatte hela förfestandet.
Vi stod där med våra skor och undvek killen utan byxer, han utan byxer sprang runt och gjorde helekoptern till alla som ens råkade titta på honom. Och hans kompis sprang runt och filmade allt.
Mkt roande måste jag säga.

Fan va det här blev långt! Får ta och skriva om lite annat som hänt i Åre senare kanske då.

Schakmatt!